Tadaaaaa

Har varit på helspänn sedan eftermiddagen. Min första tanke när Pierre lyckades komma hem en dag tidigare: aaaaahhhhh semesterdag!!!!

Jag och mina spontana planer älskas dock inte av alla (typ min chef ;-) ) men lång historia kort;

Så kom vi överens om att jag skulle åka till jobbet och kolla läget. Ok fine. En riktig nagelbitare. Hade alla grejer med mig och jag drar mitt kort- grinden öppnas och:

Världens bästa Toni ringer och meddelar att ok- var hemma. Ett riktigt glädjetjut i bilen och så vände jag och gasade hem, kastade mig in i hissen och slet upp dörren- iiiiiiiiiii

Nu ska vi bara njuta av varje sekund, sova tillsammans och åka iväg tidigt imorn istället för eftermiddag!

Life is fucking good alltså! ;-)

Hemma igen

Vägen dit... Gick sådär. Ny jävla oregistrerad väg på gps:n gjorde att jag nästan fick en hjärtattack!!!!

Fick mig att jag svängt av fel, tusen tankar, tusen svordomar och jag var redo att lägga mig ner och dö. Nä- aldrig i mitt liv att jag flyttar till en storstad- bläää alla dess skyltar och miljoner bilar!

Men, fram kom jag och hångla fick jag!!!! Nu har jag släppt av min manfriend hemma- för att åka och jobba ett sista nattskift... Sugen... Mmmmm sure :-(

Men jag har lite hopp... Väntar på samtal!

Iiiiiiii

På väg, ngt sen men vad fan gör det om typ 2-3 timmar? Iiiiii

Saknar dock...

Mina skatter. Hittar fina bilder i min mobil ;-)

Min tokfia- älskar att göra den här grimasen <3

Hysteriskt kul

Fick mig ett härligt garv inatt! (eller faktiskt många, men det här var anledningen till ett av dom;

Hahaha såg i morse att Jenfa skickade samma till mig! Sjukt kul- snott från kusinens blogg, där inlägget är liksom lite rörligt... Så man verkligen ser katten fila klorna med intresseflaggan på topp helt liksom!

Lunch till bb

Sov till 13- Wohooo!!!

Gjort en smarrig taco-sallad och njuter i soffan till mäktiga människor i Biggest Loser! Wow vilka viljor- total respekt för dom! <3

Ska bara slappa för att sedan åka och hämta min kille på flygplatsen. Han ringde nyss och har landat i Paris.

Vi verkar ha hittat en skön balans- äntligen. Tidigare har jag nästan surat varje gång åkt... Men detta är ju hans jobb- som han älskar och som gör honom till den mannen jag föll för.

En vecka är helt ok. Vi har daglig kontakt via sms, mail och Facebook och vi hinner saknar varandra.

Och när han är hemma- jisses- då är han 120 % pojkvän, underbar med tjejerna och vi använder vår tid tillsammans på bästa sätt, inget vi tar för givet och slösar.

Så ja- man kan inte få allt i livet och måste jag välja tar jag utan tvekan KVALITET före KVANTITET. Att bara ha någon DÄR varje dag utan att faktiskt njuta av det... Nä då saknar jag och längtar lite för att sedan njuta av varje sekund.

När det sedan spårar ur och blir TVÅ veckor- då får jag sura lite! ;-)