............

Gav med mig...

Jag väljer mina strider! Så dom fick äta kvällsmat framför tvn! Dom mumsar i sig maten och gör tummen upp!

Alma: "mamma, du är magiskt! Kan liksom så mkt!" hihi tack för den!!! Krävs inte mkt för att impa på en 5åring.... Sötis! Men jag tar åt mig!!!!

Japp, ni ser rätt

Jag lagar mat. Alma valde maträtt... Pierre är på golfturnering med jobbet idag- så nu är det hans tur att komma hem till maten! Stackars han! Hahaha

Fullpackad cykelkärra

Med mat, en bralla och lite annat... Ojoj drygt! Men ingen ide att gnälla- det har jag ju lärt Alma; så det är bara att bita ihop!

Vi tre! Kul med Hille och Melker i lekparken, sen Coop, sen hem...

Vi två <3 <3

Hille fick prova!

Härjiga duon!

Undrar hur det låter på dagis hela dagarna nu när galningarna numera delar avdelning??!? Hihi

Två blev visst tre...

Japp chihuahuan (fattar fan inte hur det stavas) fick ge plats till en ivrig Melker!!! Sötisen! "vart ska JAG sitta!?"

Underbara ungar!

Nu drar vi

Tjejlunch

Jag och min lilla fjortis... Top model och lite mat. Brallan sover.

Vi är sams nu, men har ingen aning om vad vi ska göra idag...

Den som lever får se.

Surpuppan

Har stängt in sig på sitt rum... Jag var redo att åka till Västerås och vara vara, shoppa lite höstkläder till brudarna eftersom dom växt ur allt, köpa snygga stövlar till Alma och kanske hälsa på en vän...

Men nej, det skulle gnällas! Alma ville visst hellre CYKLA till Västerås!!! Tror minsann hennes nya fina cykel har stigit henne åt huvudet!

"Titta vad många skor jag har mamma!" sa ungen och pekade på skohyllan...

Hjälp!!!! Vad är det med henne? Jag känner inte igen henne!!! Sist vi var i Västerås provade hon stövlar som hon blev kär i, och ledsen blev hon när jag inte kunde köpa dom.. Och nu;

Ja, nu vill hon bara CYKLA. Suck.

Tänker på dig min vän!

Önskar jag kunde hjälpa dig! Så orättvis behandlad hela tiden- men JAG förstår, säkert resten av världens mammor också!!

Ett mammahjärta är inget att leka med, mycket kan man tåla, men när det kommer tills barn- då är det väldigt ömtåligt!

Med facit i hand, är jag stolt över min roll som styvmamma under mina nio år. Jag blev förälskad och tog hela paketet, accepterade och fäste mig otroligt mkt till den här lilla killen... Men alltid med vetskapen om att det finns en mamma till det här barnet, en mamma som haft honom i sin kropp, fött honom och som är hans ENDA mamma!

När vi mötts har jag alltid tagit ett steg tillbaka, aldrig gullat och pussat inför HENNE. Respekt. Trots att jag inte då ännu var mamma, satte jag in mig i hennes ställe- och därför tagit hänsyn.

Nu efteråt har jag fått bekräftat att jag skötte mig bra, mitt hänsynstagandet noterades och uppskattades. Känns skönt nu när man är i den andra situationen.

Det är en jäkla situation att finna sig i, att se en ny komma in i ens barns liv, att ta plats... Samtidigt kan man inget göra, bara gilla läget! Men det skadar ju inte om vi mammor/tjejer/kvinnor tänker på mer än oss själva och visar varandra lite hänsyn?

Upp med hakan min vän- JAG vet att du inte gjort ngt fel, förutom att vara alldeles för snäll och ta alldeles för mkt skit. Låt dom som inte har förnuft nog att fatta tycka vad dom vill- så länge DU vet att du har rätt att reagera!

Alltid på din sida!/snyggo