Uppryckningsdags!

Fick ett ångestladdat besked kastat i ansiktet idag helt från ingenstans... inte smidigt, men personen i fråga är inte heller känd för att sköta saker och ting smidigt: att jag ens blir förvånad liksom... hihi. Min första reaktion: HJÄÄÄÄLP! men efter noga övervägande och diskutioner, kom jag fram till att det kanske inte är världens undergång, har ju fasen lärt mig under det senaste 1,5 året att förändringar behöver inte vara till det sämre, utan tvärtom!!! OCH det allra viktigaste: Att det finns en mening med ALLT! och det kan mycket väl vara så att jag har en tid framför mig med EGEN tid, tid för vänner, vila, fika, träna... ja you name it!!! och när man lägger upp det så: låter det inte fy skam!

Vill inte slösa fler dagar nu! Vill "fånga dagar" som Alma säger att jag är bra på! Saker som jag inte har makt över- ska jag försöka att inte lägga energi på! Och saker jag KAN förändra; ska jag!

Tusen tack till min underbara familj, vänner och min bästa manfriend för att ni orkar!!! Älskar er!

Nu ska jag krypa ner i sängen bredvid min franska baguette ( som grabbarna säger på jobbet)!!!

imorn hämtar jag hem mina brudar: TJOHOOOOO!!!!

Senaste dagarna i bilder

ok: jag har varit en spillra på att uppdatera... tack söta ni som hört av er och saknat mina inlägg! Men om sanningen ska fram, så har jag mått lite piss, och då pratar jag typ inte spyor och krämpor utan psykiskt utmattad och allmänt nere. Många små beskymmer hopar sig och blir till en enda STOR hög med problem som för stunden känns så fruktansvärt hopplösa... Svårt att förklara, men fler än man anar kanske faktiskt tyvärr förstår?

En person sade till mig: låt det ta tid, ge dig tid att vara ledsen... låter ju himla klokt... men om man inte har den tiden då???

Nä, sanningen är den att jag har lite tajt om tid för att deppa, fullt ös hemma från morgon till kväll! så är det bara och kanske lika bra det!