Men! Den HÄR tjejen gnäller inte över killar, tjocka ben och dåligt självförtroende som alla (ok många) tjejer gör dagligen.
Nä. Hon var tacksam över sitt friska ben, över att leva, över att kunna förverkliga drömmar.
Helt sjukt! Gud så länge vi satt och prata, om vad som verkligen är viktigt. Att ta vara på tiden tillsammans, att vara stolt över sig själv, att våga göra saker man vill och framför att:
"....fånga dagar eller hur mamma!?!"
Nä: ibland får man liksom en bitchslap i nyllet, ett uppvaknande!
Senaste dagarna har jag grubblat på saker som stört mig, ältat. Varit besviken.
Nä; dags att lägga ner och faktiskt ta vara på det jag har!
Jag har ju så sjukt mkt att vara tacksam för i mitt liv. <3
