Minnen

> Jag och Alice låg i sängen och pratade lite som vi brukar göra och tittade på lite bilder i min telefon....
>
> "titta vike fiiin bäbis!" sa Brallan.... hihi ja, det kan man säga....
>
> Gud så stor hon är men ändå sååå liten... Och varit med om så mkt redan... Ibland sköljer paniken över mig... Att hon aldrig kommer att minnas när hennes föräldrar bodde ihop, hade hus...
>
> Men å andra sidan kanske det bara är ett plus? Som det är nu vet hon ju inget annat! Alma har ju minnen och tänker tillbaka ibland. Men tror hon greppar situationen bra nu, min kloka stora tjej!
>
> Hur som helst: jag vore inget utan mina barn: dom har gjort mig till den jag är och jag har hittat styrka när jag behövt det som mest hos DOM.
>
> Och vi tre har klarat oss: som fan!
>