Men ngt som faktiskt irriterar mig är det faktum att vi människor ska behöva förlora folk innan man bryr sig. Sån hysteri, så många som länkar låter och delar inlägg... Men för ett halvår sen?
Har suttit och tittat och slutet på verkar hennes liv ganska tragiskt... Inte fullt så glamoröst som många kanske trott.
En tragisk kommentar i dokumentären: att Whitney, precis som Michael Jacksson är nog mer värda döda än levande :-(
Nä- hon har en plats i mitt hjärta, växte upp med hennes stora hit. Hennes död kom onekligen som en chock och det är en stor stjärna världen gått miste om <3
Men vad jag nu HATAR är all den vidriga pengakarusellen som är igång! Usch att det alltid ska tjänas pengar på folks död och tragedier! Och att det nu ska luskas fram saker i hennes privatliv som folk ska gotta sig i.. Bläääää
Nä- jag väljer (förutom detta inlägg) att hedra Whitney i tystnad och minnas henne som hon var på sina glansdagar. -som den stjärna hon var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar