Bäst i världen är mina brudar och jag undrar dagligen vad jag skulle ta mig till utan dom. Ojoj.
Dom är min styrka, mitt mod- mitt allt. Tillsammans med dom klarar jag alla svårigheter jag kan komma att möta.
Ensamstående mamma till världens bästa tjejer; Alma & Alice. Bloggen ger mig möjligheten att dela min enkla, ibland kaotiska men underbara vardag med nära och kära som inte har möjligheten att träffa tjejerna så ofta... Bloggar om OSS brudar, VÅRT liv, vad VI gör och vad VI känner.
Bäst i världen är mina brudar och jag undrar dagligen vad jag skulle ta mig till utan dom. Ojoj.
Dom är min styrka, mitt mod- mitt allt. Tillsammans med dom klarar jag alla svårigheter jag kan komma att möta.
Jag blir lika rörd varje gång jag ser mina brudar komma så bra överens tillsammans- Alma blev tom besviken när Alice skulle sova... Hon som annars brukar tycka att det är skönt skruttan...
"men Alma, jag är SÅ trött, jag är ju en liten tjej" förklarade Alice med världens minsta bedårande rösten... Ojoj SÅ slut var hon alltså att hon gav Alma en sån klok förklaring... <3
Men tiden går fort när man har roligt... Fan att kroppen skriker efter sömn...
Så: natti natti då! <3
Världens bästa Jenfa:check!
Nu: GREYS!!!
Hon är trevlig och söt som vanligt när man väl kommer in men lite skrämmande...
Vad ska det då stå på dörren när ungen är tonåring?!?!?!?
Min sötis. Undrar var hon fått iden ifrån... ;-)
-SKA ha!!!!
Åååhhh vi två skulle vara oslagbara!!!! <3 <3
Valde en bild som betyder mkt för mig- den är tagen strax efter separationen när vi först flyttade till Ringvägen...
Den visar så mkt kärlek, lycka och lugn. Vi fick till det-vi tre
(Almas öga är på sidan)
Middag på palma med tjejerna och jag och Therese satt vid eget bord och hade vuxet tjejsnack- alltid lika trevligt!
Dagen har känts lite dryg och saker maler i mitt huvud Hela tiden.. Men nu: egen tid och desperata hemmafruar snart!!!
Japp- hennes kille säger hon själv, hon vill att han flyttar in till oss.
<3
Hon följde helt sonika med oss brudar hem och käka och vi hann uppdatera varandra om livet.
En skitsöt kille (så jävla lågt) kommer fram till mig på gatan och pratar om deras arbete. Så klart smälter jag och är imponerad av hans engagemang.. Så varje månad dras det en summa (har ingen aning hur mkt).
Det var ju flera år sedan!!! Så: jag är med och bidrar till vår miljö-
/Paulina, miljövän nr 1 ;-)
Vad ska man säga? En liten olycka... Orsakad av the one and only; BRALLAN...
Hon råkade visst hälla ut gipset- på sig själv, bordet, golvet...
Och detta var alltså precis när vi skulle hälla över gipset i tallrikarna...
Aaahhhh panik!!! Alma blev förbannad- Alice ledsen och livrädd: skrek och gormade ett det är "gips på mina ben mamma!!!"
In på toa- ungen skriker, Alma skriker; "gipset stelnar mamma!"
Shit. Alltså. Tillfällen som dessa som man önskar sig ett par extra armar eller ngt... :-)
Resultat: gipshelvetet hann stelna.. Börjar Faktiskt tro att det inte är meningen att vi ska göra dessa förbannade tavlor!!!!
Räkna till 155... Andas lugnt... Göra rent ungen... Spränga köket... Hihi
Jahapp- ner på stan och köpa mer gips Idag då- skam den som ger sig!
Underbara kaos <3
Denna gång glömde vi inget- och vi rörde om noggrannare...
Så skönt att vi inte stressar iväg någonstans på våra lediga måndagar!
<3 <3