Jag och Pierre sätter stopp för vår saga här. Inga hard feelings, inga bizzarra svek... Bara två människor som älskar varandra, men är lite FÖR olika, olika prioriteringar och mål i livet.
Vi hade några timmar tillsammans idag, det var underbart. Borde nästan vara med på film... Nä seriöst, det var moget och vackert. Låg och pratade länge om allt, om oss.
åååhhhh vad värdelöst att behöva släppa en sån bra kille, faktiskt den bästa jag haft...
Men samtidigt är det viktigt att inse fakta och framförallt att vara ärlig mot sig själv och den andra om framtidens förväntningar.
Det här året har varit underbart och jag är glad och evigt tacksam att det blev just HAN som lyckades ta sig in i mitt låsta hjärta. Att jag gav honom och kärleken en chans. För shit vad han var värd det!
Vi är inte ovänner och kommer nog inte bryta kontakten helt. Det som händer i framtiden; ingen jävla aning!!!!
Just nu är jag bara så otroligt tacksam att jag har mina barn: dom kommer att ge mig den styrka jag behöver. <3 <3
