Och på första gången på länge (eller kanske någonsin) har jag faktiskt ingen panik.. Nä. Jag har lägenheten att stå i, jobbar natt och har lite planer den här veckan och det viktigaste här tror jag:
Min och Andreas föräldrarrelation som gör det möjligt för oss att träffa tjejerna även om det inte är "våra" veckor! Så jag känner mig lugn! Iiiiiiiiii (just nu i alla fall).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar