:-(

Jahapp... Då var den årliga barnfria veckan här. Åkte hem till A och M direkt från Kumla. Skumt, jobbigt och värdelöst känns det. Ego av mig att känna så- men så är det- MIN blogg, MINA känslor! Punkt slut.

Det är konstigt, så fort jag lämnar ifrån mig dom, känns det som att 2/3 av mig faller bort. Jag är Inte hel utan mina tjejer. Tråkigt men sant.

Men förhoppningsvis kommer jag att överleva veckan. Vi håller tummarna!!! ;-)

Imorn åker hela styrkan (exet med familj) på kryssning och tjejerna såg fram emot det. Det blir deras 3:e kryssning den här sommaren, hihi mina glidarbrudar!!! Så klart är jag glad för deras skull, de förtjänar VÄRLDEN mina bästaste brudar <3 <3

Tisdag sent kommer i alla fall min kille (wooohooo) hem, så jag misstänker en massa trevligheter och förhoppningsvis säger det SWICH; så är brudarna tillbaka!!!

Men jag saknar dom redan.