Fräcka jag

För att göra en lång historia kort; lägenheten mittemot mig håller på och slås ihop till en som min. Ser gubbar jobbar och bär grejer upp och ner hela tiden...

Börjar småprata med en farbror och bara vräker ur mig frågan; om du ändå ska till tippen- kanske du kan ta med lite skräp åt mig!?!?!?

Och så mina snällaste hundögon- så klart...

Förklarade att jag rivit ut mitt kök men inte kunnat slänga skiten.

"Visst. Vi tar allt nu!"

Åååååhhhhhh så glad jag blev!!!!! Började bära som en galning och lastade på dom största grejerna som jag inte kan ta med min bil.

Underbara människor det finns!!!!